Hittade gammalt blogginlägg från september 2011. På den tiden var jag fortfarande nio till fem-knegande nöjesreporter:
Soffan i Solna och vi är professionella yrkesutövare i kväll. Jag skriver tv-krönika och Jessica skriver frilansknäck. Tänk om det alltid vore så här. Att man jobbade från soffan, att man aldrig mer behövde pendla eller stressa till morgonmötet. Tänk om man alltid var så här fri.
Ja, tänk Jon. Allt du behövde var att våga ta ett hopp bara. Och det gjorde du ju, senare på hösten det året.
Tack för det.
lördag 3 januari 2015
Dröm som besannades
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...