Japp, sitter och stirrar på en SJ-automat igen. Två dagar i rad med tidiga jobb i Stockholm betyder att jag återigen tvingas trängas med de hålögda morgonpendlarna. Det är inte värdigt, det här. Jag förstår faktiskt inte hur jag orkade göra det i så många år.
Tack Jahve att det bara är tillfälligt.
