Jag hämtar ungarna på dagis. En blond pojke ropar "hejdå Julie! Hejdå Julie!" när hon går. Julie svarar "ja, ja".
Jag: Vem var den där ungen som ropade hejdå till dig?
Julie: Samuel (inte hans riktiga namn).
Jag: Han verkar tycka om dig.
Julie: Nej.
Jag: Vem har du fått den där gula rosen från?
Julie: Samuel.
Jag: Oj! Är han kär i dig?
Julie: Nej.
Lite senare är vi i parken. "Jag vill slänga rosen", säger Julie. Och så knycklar hon ihop den och gör det. Min dotter har precis krossat sitt allra första hjärta.
måndag 7 maj 2012
Samtal med Julie, måndag eftermiddag
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH...
-
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk...