Julie (i badkaret): Nu vet jag vad jag ska bli när jag blir stor. Jag ska bli doppare!
Jag: Vad gör man då?
Julie: Man doppar hela tiden, och så hittar man en liten fisk. Och så tar man upp den och lägger den i ett akvarium!
Jag: Ja, det låter som ett bra jobb!
Julie: Det är ett väldigt bra jobb. Ta tid på hur många timmar jag är under vattnet nu, pappa (försvinner under ytan).
tisdag 18 oktober 2011
Samtal med Julie, tisdag kväll
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...