Min morfar hade 17 barnbarn. Jag är nummer 16 i ordningen. En eftersläntrare som han var måttligt intresserad av. Men kanske hade detta faktum fångat hans uppmärksamhet: jag är det första barnbarnet som separerar från mina barns mor. Några av mina fiiina kusiner har ojat sig de senaste veckorna, kontaktat mina föräldrar och uttryckt sitt deltagande. När de egentligen känner 1. överlägsenhet 2. nyfikenhet på de smaskiga detaljerna och 3. rädsla för att de får dem att tänka på sina egna förhållanden. Som rimligen är sämre än vad de går runt och intalar sig.
Well, kära kussar. Jag gjorde så gott jag kunde för att känna släktskap med er. Men jag känner mest ingenting. Vatten är tjockare än blod. Jag har en ny flickvän. Hon heter Jessica och jag älskar henne.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...