Ett problem med att vara löneslav är att man tillbringar så fruktansvärt stor portion av sitt liv på jobbet. Jag vet inte om jag är född till det. Är någon? Denna mörka, dimmiga måndag är jag snarare född till att sitta i en gruva och dricka mjöd med nån hårig jävel. Gå ut på fältet och slakta ett vildsvin. Äta upp helvetet. Dricka mer mjöd. Och varmt blod.
Men istället: på med det professionella leendet. På med datorn. Kolla när Markus svassar in efter lunch och gnäller över att han inte har ett värdigt liv. Utbyta fyndigheter med Tobbe. Dricka kaffe. Ringa nån jävel. Skriva nåt skit. Och så tåget hem.
Oerhörd himmel över världen denna morgon. Vilden i grottan super ner sig nåt fruktansvärt. Ylar. Dödar en gris till.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl... -
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...