Får en glädjechock när jag slår upp tidningen och ser att Kent har släppt en ny låt, bara sådär helt apropå. Skyndar mig att ladda ner den med en vällingvisp i ena handen och Edward i den andra (man blir bra på att multi-taska när man är småbarnsförälder). Trycker in ett par öronsnäckor och håller tummarna för att Jocke Berg ska ha överträffat sig själv. Jag vill höra musik som slår ner all vegetation runt mitt hjärta med stora sablar och bygger sig ett bo därinne. Ni kan tycka att jag gapar efter mycket, men jag vill ha meningen med livet på ett silverfat.
Jag får nåt futuristiskt skit med abstrakt text. Tack för det, Joakim.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...