33 timmar på tåg, instängd på några klaustrofobiska kvadratmeter. Det kommer att vara min helg, och det är en dröm. För jag delar kupén med min älskade.
Bara hon och jag, som i den gamla världen. Sverige rusar förbi utanför fönstret. Vi släcker ljuset och ser kvällen sänka sig över vemodiga oktoberfält. Enstaka lampor kastar in käglor av ljus; ute i bistrovagnen sitter dyngraka ryssar och skriker av skratt.
Vi går in i vår hytt och låser dörren om oss. I morgon är vi i Lappland.
fredag 21 oktober 2016
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
