Jag älskar rymden, men jag hatar att känna mig korkad. Så det var med en dubbel känsla i maggropen som jag drog ut till observatoriet i Åkesta häromkvällen och lyssnade på en föreläsning om Vintergatan, dopplereffekten och en smula kvantmekanik. Jag fattar ju ingenting. Jag är så ointresserad och okunnig när det gäller gammastrålning och elektroner och väteatomer...jag älskar kosmos på mitt sätt och det har ingenting med matematik att göra.
Som att älska fågelkvitter, utan att veta namnet på avsändaren av kvittret ifråga.
lördag 29 oktober 2016
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
