Jag log inombords när jag fick se Julies gruppfoto från tredje klass. Jag har ett svagt minne av hur jag själv satt på en pinnstol i gympasalen i Tärnsjö och smajlade upp mig för fotografen 1983.
Oceaner av tid skiljer far och dotter åt. Miljarder kubikmeter vatten har runnit under triljarder broar. Jag har levt ett hel liv sedan jag gick i trean och hennes barndom är så olika min.
Men det går att dra en röd tråd mellan våra klassfoton i tredje klass, och det känns fint. Tid och rum må skilja oss åt, men i själen (och kindknotorna) sitter vi samman.
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...

