Jag log inombords när jag fick se Julies gruppfoto från tredje klass. Jag har ett svagt minne av hur jag själv satt på en pinnstol i gympasalen i Tärnsjö och smajlade upp mig för fotografen 1983.
Oceaner av tid skiljer far och dotter åt. Miljarder kubikmeter vatten har runnit under triljarder broar. Jag har levt ett hel liv sedan jag gick i trean och hennes barndom är så olika min.
Men det går att dra en röd tråd mellan våra klassfoton i tredje klass, och det känns fint. Tid och rum må skilja oss åt, men i själen (och kindknotorna) sitter vi samman.
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...

