...var det politiskt inkorrekta namnet på det kortspel som både jag (i gymnasiet) och Jessica (på mellanstadiet) spelade tills fingrarna blödde när det begav sig. Döm om vår glädje när vi insåg denna gemensamma historia på juldagen!
Dock:
Jessica: Och tvåan kan vara vad som helst.
Jag: Vadå?
Jessica: Vad som helst. Två åttor och en tvåa kan vara tre åttor.
Jag: Nej, för fan. Så är det inte!
Jessica: Jo, så har reglerna alltid varit!
Jag: Vad är det för Lidingö-skit? Vi lirade i Uppsala, det var straight from the tap! Jag vet väl att tvåor inte kan vara vad som helst!!
Jessica: Jag kan inte köra om inte tvåor kan vara vad som helst!
Jag vek ner mig i slutändan. Som vanligt, med andra ord.
