måndag 23 december 2013

A christmas carol

Dickens klassiska "En julsaga" har totalt dominerat min kulturella konsumtion de senaste veckorna.

1. Jessica bjöd mig på denna finfina skräckuppsättning på Uppsala Stadsteater i början av december. Här är Scrooge en lånehaj bosatt i Uppsala som ansatts av Ringu-liknande flickor och brännskadade monster. Trodde inte en teaterpjäs kunde vara så läskig, men det var den.

2. Sedan flera år har vi en tradition att titta på "Mupparnas julsaga" strax innan jul. Här spelas Scrooge av Michael Caine och Kermit gör en lysande rolltolkning av bokhållaren Bob Cratchit. Igår drog jag hem till Lotta och Adam och njöt av den tillsammans med ungarna. Jag blir särskilt rörd av Kermit när han pratar om lille Tim som har dött:

"Livet består av möten och avsked. Det är så det är. Men vi ska aldrig glömma lille Tim".


3. Jessica har även köpt en fantastiskt fin illustrerad utgåva av originalboken, som vi hade högläsning ur igår när jag paketerade gräddkolor. Originalet är på sätt och vis ännu mörkare än Uppsala stadsteaters blodiga skräckversion. Dickens verkade inte ha hyst några större förhoppningar om människosläktets framtid, and who can blame him.

2019

(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...