Jullan och Jessica hade en heldag i Stockholm idag. Jag är så glad och tacksam över min gudomliga dotter och min gudomliga fru och det faktum att de njöt av vår huvudstad i sol.
För att ni ska förstå hur härligt de hade det tänker jag citera ett sms från Jessica:
"Det har varit en helt fantastisk dag. Sthlm visade sig från sin allra bästa sida. Kändes nästan inte som sthlm utan som en helt annan stad. Det var glädje, förväntan, jubel i luften. Allt klaffade!! Vi kom in på nån sidogata efter centralen där de hade jättemysigt fik. J fick pannkisar och en gratis glass på brickan! Sen såg j en fiskmås och förstod det måste finnas hav i närheten. Då passade jag på att ta henne till Kungsan där det var världens liv. Matstånd från hela världen. Dofter, folk, ballonger! Vi gick mot havet och jag pekade ut slottet och riksdan. Precis då började de skjuta salut pga nationaldan. Julies stora ögon! Kanoner! Så högt! Och tänk vilken plats vi hade, vi såg röken! Sen gick vi in i Kungsan igen och j fick syn på hoppborg. Kostade 40 kr kontant så vi gick till bankomat. Då kom hästparaden! Mitt framför oss! De spelade instrument, allt en uppvisning i sig. Sen fick Julie leka av sig i leklandet. Sen fick hon en ballong. Sen promenerade vi till teatern. Julie verkade gilla, skrattade flera gånger. Hon fick festis och tablettask i pausen. Köpte programmet mest som ett minne. Åh, allt blev så mysigt. Ibland kände jag gråten i halsen av lycka. Nu är Julie helt slut och härmade mitt uttalande när jag hämtade henne i sthlm i söndags: "borta bra men hemma bäst""
torsdag 6 juni 2013
Julie and the city
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...