Livan har nästan – nästan – lärt sig att sitta själv utan stöd. Det brukar hålla nån minut, sen faller hon som en fura.
Men lika glad för det är hon.
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...