...sen krackelerade min kropp och blev förkyld. Martin Luther bultar alltid upprört i mitt bröst när jag sjukanmäler mig, men jag hade inget val. Det sjuka (ti-hi) är att ungarna var friska nog att vallas iväg till dagis i dag, så nu ligger jag i sängen och är närmast chockad över hur lugn och stilla tillvaron är. Var det så här jag hade det innan barnen, innan sambolivet, när jag var en flöjel för vinden och paralyserades av min egen frihet?
Antagligen.
I övrigt: eftersom jag missade Ferrys guld också är jag nu officiellt en norrman.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...