Jag har läst att Alzheimer personlighetsförändrar många som drabbas av sjukdomen. Plötsliga vredesutbrott, vresighet, strödda förolämpningar. Om det finns något att vara tacksam över – nu när min mamma flyter allt längre ut i etern – är det att hon har bibehållit en viktig del av sin personlighet.
Mjukheten. Godheten. Välviljan. Hon älskar oss fortfarande med sitt hjärta, även när hjärnan har glömt bort oss.
Det är en klen tröst. Men det är en tröst.
måndag 16 april 2018
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...