söndag 10 september 2017

Mitt Hasse-moment

Ser att Hasse Alfredsson har dött. Han var långt före min tid, så klart, hans och Tages humor var gamla svartvita journalfilmer redan i min barndom. Jag har ett minne av klassrummet i Tärnsjö i femman, hur någon sa "Tage Danielsson är död" och att jag insåg det historiska i det redan då.

Och så kommer jag att tänka på mitt livs enda möte med Hasse. Det var när jag bevakade premiären av "Lögn i helvete" på Oscarsteatern för Bladet. Året var 2006 och jag var där och ställde mingelfrågan "när är det okej att ljuga?" till de inbjudna kändisarna som en jävla idiot. Benny Andersson ignorerade mig, minns jag. Jag kan i och för sig inte förebrå honom, men han kommer ändå alltid att vara en jävla diva i mina ögon.

Men Hasse Alfredsson stannade upp, funderade en stund, och levererade en liten portion snustorr, studentikos Hasse och Tage-humor som en pust från det förflutna. Han sa:

"Aldrig. Och nu ljuger jag".

2019

(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...