Vi är barnfria idag, så jag och Jessica är fria att göra oväntade och spontana saker. Som att gå på så kallad "korsandakt" i Domkyrkan med anledning av att det är långfredag. Trogna läsare av bloggen vet att jag inte är särdeles kristen, men det kändes fint att sitta där i den uråldriga kyrkan och reflektera över livet ett tag.
Och jag kan förstå varför så många så förtvivlat vill tro på Jesus. Man vill ju inte dö. Man vill inte försvinna. När man ligger på dödsbädden vill man kunna tänka på att någon väntar på andra sidan.
En av psalmerna som sjöngs idag var nr 460:
Du stilla grav, du sälla bo,
min Jesus helgat har din ro.
När dödens afton skymmer,
som han jag somna skall förnöjd
från möda och bekymmer.
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
