söndag 20 december 2015

Vår tids vemod

Känslan när Facebook påminner om att Per fyller 51. När Facebook uppmanar mig att gratta honom på hans vägg.

Facebook vet inte att Per har gått ur tiden, att hans klockor stannade långt innan de tickade upp i 51 jordvarv. På Facebook existerar han fortfarande, i det världsliga, ytliga, alldagliga, trygga nuet som vi upplever från dag till dag. Vi, som någonstans är övertygade om vår egen odödlighet.

Ingen vet var Per är idag. Han är bortrest, försvunnen, avslutad, inaktiverad. Saknad, men inte av världen. Eller av Facebook.

Bara av oss som älskade honom.




In memoriam

Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...