Hade en fantastisk kväll igår. Min bästa vän Dan bjöd mig på en helkväll i Uppsala som en försenad 40-årspresent, och jag njöt av varje sekund. Varför Uppsala, undrar ni? För att det var här vi blev bästa vänner, när vi var arton år gamla.
Jag älskar verkligen Uppsala. Hela stan är full av gamla minnen och vackra spöken.
Här låg det till exempel ett polishäkte 1992. Där tillbringade yours truly en natt i fyllecellen efter en blöt Kulturnatt. Sweet memories.
I den här backen skulle Dan visa hur man gör en trippel axel i konståkning en annan blöt natt på 90-talet. Han åkte konståkning som barn, men det slutade med att han stukade foten.
Vad har black metal-bandet Watain och Fon Jorsling gemensamt? Jo, första gången de ställde sig på en scen var det på en före detta biograf vid namn Grand. Här uppträdde jag även en gång med ett extremt kortlivat dansband som hette Jon Daniels. Tänk Vikingarna med midjelångt hår, typ.
Världen har rusat på och Uppsala är en annan stad än för tjugo år sedan. Det är en härlig känsla att ha blivit så gammal att en hel stad har hunnit förändras sen man bodde i den. Lite vemodigt också, men livet är ju så.
Framför allt är det fint att ha en så vacker vän som Dan.
