En sista utandning innan skiten drar igång igen. En ny termin för ungarna och för mig. Vill fan inte jobba. Vill åka sparkstötting och se himlen långsamt färgas mörkblå.
onsdag 10 januari 2018
En sista utandning
Tillbaka till stenarne där barn jag lekt, och det är en tröst i att vissa saker aldrig förändras. Även med mina päron på väg bort står huset kvar. Backen ner mot stallet kommer alltid att vara hal i januari, brasan i vardagsrummet kommer alltid att kunna tändas, köksbordet kommer alltid att vara runt och kunna fyllas med folk.
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl... -
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...