Riktig vänskap = personer som vill att det ska gå bra för mig i livet. Oavsett på vilket sätt. Personer som blir genuint glad av att jag är glad. Som gläds med mig när jag hittar kärlek, eller när någon av mina drömmar besannas.
"Vänskap" = personer som utåt sett låtsas vara intresserade av mina förehavanden, men som innerst inne helst ser att det går halvbra för mig i livet. Inte för att de är sadister, utan för att de är missnöjda med sina eget liv, och inte vill bli påminda om sina tillkortakommanden. Det här är personer som inte gläds med mig när jag hittar kärlek, som känner sig hotade av att mina drömmar besannas.
Jag känner det så tydligt ibland. Som att det pågår en osynlig tävling. Som att livet är ett distanslopp, där det gäller att ständigt ligga först.
Jag tror att livet är för kort för "vänner". De skulle ändå bara rycka på axlarna om jag dog.
