...var ju egentligen i går (eller förrgår, det är över midnatt och jag borde verkligen inte blogga men Jessica sitter uppe och pluggar och man orkar inte alltid vara småbarnspappa och lägga sig 22).
Min fru gav mig iallafall en fantastiskt vacker present. Jag är förvisso inte hennes pappa, men mina ungar är lite för små för att köpa svindyra skjortor än (vilket jag snart kommer att kräva).
Hon gav mig två träskor, målade i rött. En med texten "du". Den andra med "jag". Och så tre trähjärtan, som hon målat med initialerna J, E och L.
Jessica hade lagt hjärtana i "du"-skon, det vill säga min sko. "För att det är du som bär oss", sa hon.
Jag hoppas hon vet att jag inte kan bära någon eller något om jag inte har henne vid min sida. Tack för ditt oändligt stora hjärta, älskling.
