Då och då på sistone har jag drabbats av en allergisk reaktion som kallas angioödem, vilket suger så jävla enormt att jag känner mig som Joseph Merrick (nedan) när det händer.
Angioödem kan yttra sig på olika sätt, i mitt fall svullnar delar av min läpp upp. I upp till en dag går jag sedan runt och ser ut som att någon har sparkat mig i fejset, vilket inte direkt är en humörhöjare. Det enda som hjälper är att ta antihistamin, det finns inget botemedel och jag har fortfarande inte klurat ut exakt vad det är som orsakar de här attackerna. Nickelallergi antagligen, men det kan också vara tecken på en dold infektion eller stress.
Jag har alltid varit så känslig, alltid haft så lätt för att bli sjuk. Jag är jävligt trött på det. Nu sitter jag här med min svullna läpp och tittar ut på världen där utanför.
Precis som Joseph gjorde en gång i tiden.
torsdag 28 januari 2016
2019
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...
-
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...
-
Varje morgon är det samma visa. Min sexåriga dotter Liv går upp, gnuggar sömnen ur ögonen och knappar fram Youtube på tv:n i vardagsrumm...
-
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...