Susanne, min gamla vän och före detta kollega på Bladet, ringer och jag blir positivt överraskad eftersom vi inte har hörts på länge.
Jag: Vad kul att du ringer!
Susanne: Jaa...vad som hände var att min bebis fick tag på telefonen och tryckte så det blev röststyrt. Och sen gurglade hon och då tolkade telefonen det som att hon sa "Jon Forsling". Så det är därför jag ringer.
Jag: Aha...ehh...
Jag: Vad kul att du ringer!
Susanne: Jaa...vad som hände var att min bebis fick tag på telefonen och tryckte så det blev röststyrt. Och sen gurglade hon och då tolkade telefonen det som att hon sa "Jon Forsling". Så det är därför jag ringer.
Jag: Aha...ehh...