Fick grotta ner mig ordentligt i Norma Jeane Mortenson i den åtta sidor långa artikel man kan läsa i senaste numret av Allt om Historia om man har lust. Jag älskar verkligen att skriva långa texter. Hantverket i det, omsorgen man måste lägga ner, som att brödtexten faktiskt är ett slags bröd som behöver knådas med kärlek för att bli luftig och levande. I vissa stunder kan jag lägga självföraktet åt sidan och känna att jag faktiskt gör rätt för mig - på något sätt - här på jorden. Att även om det jag skriver aldrig kommer att förändra världen kan det ändå fylla någon slags funktion i samhället. Det är en ljuvlig känsla.
Och alla texter där man får nämna både Joe DiMaggio och Bobby Kennedy är så klart en fröjd att skriva.
Och alla texter där man får nämna både Joe DiMaggio och Bobby Kennedy är så klart en fröjd att skriva.
