Stanken av grisskit ligger tung över Vallby. Tupparna bröstar upp sig, ett fläckigt får delar hötuss med en ardennerhäst. Personalen går klädd i bondkläder från 1800-talet. De ser ut som enkla pigor, som Kristina i Duvemåla.
Jag vill fly nutiden. Jag vill bort från hysteriska sportkrönikörer, från hårdporr, Facebook och - jag är medveten om att logiken haltar här - idiotiska, meningslösa bloggar.
Jag vill tugga på ett grässtrå i dikesrenen. Jag vill drömma om Britta i Katthult. På lördag kanske vi ses, då är det dans borta hos Svart-Gösta i tre-backar-lång. Jag går upp i skogsbrynet och kisar mot kvällssolen. Tänker på Britta och ser en räv försvinna över fältet bort mot bäcken med kräftorna.
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
Solen gick ner över Ersta, tårarna rann nedför våra kinder, min fru höll ett innerligt tal från sitt hjärta och sen var det min tur att stäl...