Jon 1999, som vände på dygnet i en etta i Nacksta, tog livet så för givet. Jon 2011 också, nykär i en taxi till Solna. Jon i så många åldrar, hållandes livet slarvigt i vänsterhanden, som en halvt urdrucken läskburk. Knappt värd att spara.
Nu plötsligt med insikten att livet är det enda han har.
Nu plötsligt med insikten att livet svämmar över, men att det kan rinna ut när som helst.
Omkring mig, livet, det sprittande. Julie som skriker ut sin tolvåriga extas med Willow och de andra coola tjejerna i Flumeride på Liseberg. Edward som efter lång beslutsångest lägger fotbollskarriären på hyllan och tar farväl av sina Champions League-drömmar. Farfar som kommer på besök utan farmor för första gången, värdelösa ESC-låtar på en alldeles för liten tv-skärm, barnbarn nummer tre som somnar på det 81-åriga bröstet.
Två systrar i köket.
Solnedgång över hospice.
