Umgicks hela dagen med Liv och hennes bästis Fredrika på Kungsbyns djurpark. Man kan lära sig mycket av fyraåringar. Deras oförmåga att vara luttrade, till exempel. Den oförställda glädjen, den enorma egoismen som lyser igenom då och då (jag ska göra allt på mitt sätt och ha allt jag vill ha just nu och hör sen!), närheten till gråt och skratt i varje stund. Fyraåringar är mänskligheten nedkokad till sin renaste essens.
Liv grät när hon skulle gå fram och klappa en orm för första gången. Förståeligt. Men sen turades både hon och Fredrika om att bära var sin orm i sina armar. För rädslor kan övervinnas, bara man kastar sig in i dem med huvudet först.
En annan sak jag kan lära mig.
