Bra kväll. Några timmar i Sthlm med storasyster. Snabbt krubb på nåt halvsunkigt Yankee-hak, sen ut i vimlet bland de iskalla och vackra och självgoda människorna, och till sist in i Gustav III:s lilla lejonkula av guld.
Jag tittade upp i taket. Tänkte på Mozart i Wien på 1780-talet. Människan är ful och egoistisk och liten. Människan kan också drömma stort och vara hisnande vacker.
