Feber #2

Livan smittade mig något fruktansvärt, och eftersom jag är en astmatisk man med ett immunförsvar som inte hade överlevt 1800-talet har jag varit sjuk i flera dagar. Dålig tajming dessutom, eftersom Jessica denna helg har haft massa RFSU-uppdrag och behövt lämna vår lägenhet i ottan.

I morse vaknade jag med ett ryck. Sängen svettig efter ännu en febernatt. Klockan var halv nio, jag helt desorienterad; varför var allt så tyst? Vart var Liv?

Kollade mobilen. Sms från min fru:

"Jag hade inte hjärta att väcka dig. Du verkade helt dimmig i natt. Tar med mig Liv så du kan sova vidare. Älskar dig".