Jag hade en Jon, 24, dag i dag. Som jag levde när jag pluggade i Sundsvall. Självvald ensamhet, instängd i ett rum, världen därutanför som ett vagt rykte bara. Chips, alltid chips, i handen. Blicken långt bort i fjärran. Känna hur minuterna rinner i timglaset. De senaste fem åren har såna dagar kunnat räknas på ena handens lillfinger. Men en gång i tiden hade jag dem i överflöd.
I morgon: tillbaka till mänskligheten igen.
In memoriam
Att umgås med dig var som att andas ut, som att ta av sig en bildlig slips efter en lång dag på kontoret. Knäppa upp skärpet och låta m agen...
-
För ett tag sen satte Edward ner foten i plugget. Hans klass fick lära sig en alfabetsramsa som gick så här: ABCD - råttmor kokar te EFGH... -
(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter... -
En av Edwards favoritspelare i fotboll är Cristiano Ronaldo, och han är särskilt fascinerad av dennes firande när han gör mål. Tydligen bruk...