Är dessa bilder roliga? Eller tragiska? Berövas mina barn på en värdig barndom genom att de växer upp i stan? Smälter de röda bären lika ljuvligt i deras munnar som de gjorde för Emil i Lönneberga?


(Edit 23/2-20: Tar en paus från bloggen, kanske för gott. Möjligt att tio års blajande får räcka. Men vem vet, en vacker dag kanske Fon åter...